En tanke

Jag och sambon har alltid pratat om att vi ska ha två barn.
Men nu när vi har ett känner vi oss faktiskt rätt nöjd. Man vill
ju kunna hinna med både sig själv och varandra och självklart
barnet man satt till världen. Att ha ett barn tar mycket tid av ens
vardag och två eller fler tar ju ännu mer tid. Nu är det ju inte så att
det är skrivet i sten att vi "bara" ska ha ett barn, men tanken har ju
slagit oss att vi är nöjd med vår älskade lilla Olle. På ett sätt vill vi ju
att han ska ha syskon men det är ju inget krav, egentligen, barnet
mår ju inte sämre om han/hon inte har ett syskon. Rätta mig gärna
om jag tänker fel här.
Sedan har vi ju vår omgivning som hela tiden säger, "Klart ni ska ha
ett syskon till Olle", vilket gör att man blir lite motstridig och nästan
inte vill skaffa ett till barn bara för att "alla andra" tycker och tjatar om
att man ska ha det. Man måste ju få känna själv vad som känns rätt och fel.
Jag menar man vill ju inte sätta ett barn till världen bara för att alla andra
tycker att man ska, det kommer inte sluta bra och då är det bättre att "bara"
ha ett barn. Vi kommer helt enkelt avvakta och se om och när det blir syskon
till Olle. Just nu är vi nöjd som sagt. =)
 
Tyck gärna till hur ni tänker kring ämnet syskon och hur många barn ni
själv skulle vilja ha.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0